En midsommarnattsdröm – teater i Vitabergsparken

En midsommarnattsdrömI helgen var det en liten nypremiär för En midsommarnattsdröm i Vitabergsparken. Lena Carlsson har regisserat föreställningen och arbetat fram den tillsammans med elever från Kulturamas skådespelarutbildning. Det var utan förväntningar som jag gick de några hundra meterna upp till parken där pjäsen framfördes.

Jag vet att Lena är en bra skådespelerska och teatermänniska men jag hade ingen aning vilken kvalitet det var på föreställningen. Väl där med en mellanöl (en fördel med teater i det fria) och hund att hålla reda på blev jag positivt överraskad.

En midsommarnattsdrömFör det första var inramningen där pjäsen utspelades i själva parken och inte på scenen, häftig. Skådespelarna började uppe vid paviljongen och fortsatte sedan förflytta sig mellan olika delar av Vitabergsparken.

Publiken fick snällt följa efter. Ibland sprang aktörerna runt bland publiken, ned för parkens gångar och upp för kullarna. De kunde överraskande dyka upp varsomhelst.

Det kändes väldigt coolt i skymningen på lördagskvällen.

För det andra var de unga skådespelarna riktigt duktiga. Jag är inte professionell kritiker men har ändå sett en hel del både fantastiska men även taffligt framförda föreställningar. Jag antar att en uppsättning i en park med stora områden som ska täckas upp ställer extra krav på skådisarna att få fram sina känslouttryck och repliker. Och det tycker jag att man gjorde bra. Senare delen av föreställningen utspelades nere i lekparken där publiken kunde komma riktigt nära. Då fick vi se att några av skådespelarna var grymt bra enligt min förmåga att bedöma.

Föreställningens ende kille som spelade Puck var både komisk och cool och hade rörelseförmåga som en dansare (jag vet inte om det är en viktig variabel men jag blev imponerad). Tjejen som spelade mansrollen Lysander var otroligt intensiv och närvarande och även de som spelade Hermia, Demetrius och Oberon.

Lena Carlsson har gjort ett bra arbete med sitt talangfulla gäng!

Det kunde bli lite fragmentariskt tittande ibland eftersom hunden blev otålig och inte direkt ville stå still. Hon hade hoppats på att få springa fram och busa med ensemblen och blev bekymrad när någon skrek och lite rädd när applåderna ljöd. Men applåderna var välförtjänta och jag är glad att jag gick och tittade på En midsommarnattsdröm en skön majkväll som i går.

En midsommarnattsdröm

Lämna en kommentar

*