Klout är inte ett bra verktyg för att mäta människors kapacitet

Klout är ett verkyg som samlar fakta runt individers aktivitet i sociala medier. Och inte bara rent kvantitativt, dvs hur ofta man postar något i olika medier, utan Klout försöker även värdera kvaliteten i form av hur andra människor interagerar med det man skriver. T ex att andra, gärna själva inflytelserika twittrare etc, re-tweetar sådant som skrivs på Twitter eller att folk gillar eller kommenterar det man skriver på Facebook. Det värderas högt av Klout. Man har skapat algoritmer som räknar fram värden på denna kombination av kvantitet och kvalitet. Det går att signa in på Klout t ex med sin Twitter-inloggning och testa själv vad man får för värde.

Och det är klart, att för någon som har hög frekvens i sin aktivitet i sociala medier, så blir Klout-poängen ett kul värde som man kan jämföra med vänner. Lite tävling om vem som är mest social på nätet.

Men det skrivs ibland att verktyg som Klout kommer att bli viktigt som en grund för värdering av människors förmåga t ex vid för rekrytering. Detta i en värld där aktivitet i sociala medier värderas högre och högre (av människor som själva är aktiva i sociala medier). Man spekulerar i att headhunters/rekryteringskonsulter kommer ta hänsyn till aspiranters Klout score som en del vid urval för tillsättning av en tjänst.

Jag är skeptisk till vikten av att blanda in relativt trubbiga verktyg som detta i sådana viktiga och ofta djupgående processer som rekrytering, av flera skäl. Och är därför skeptisk till att Klout kommer få något större genomslag för just detta ändamål, i alla fall när rekryterare förstår vad det verkligen är.

- För det första bör inte nödvändigtvis en individs personliga intresse av att använda sociala medier vara en förutsättning när det gäller värdering av förmåga och kompetens. Inte ens när det handlar om en person som huvudsakligen ska arbeta med sociala medier för företag. Social förmåga i det rum man ska verka inom, samarbetsförmåga, sakkunskaper, stamina, drive, allmänbildning, inlärningsförmåga, stresstålighet, i nödvändiga fall ledarförmåga etc kommer sannolikt ändå fortsätta att värderas högre.

- Sedan, om man bara tittar på området sociala medier, säger ju inte ett samlande mått som Klouts särskilt mycket om individens kunnande när det gäller att hantera sociala medier (för egen räkning) heller. Vissa personer kanske väljer ett av alla verktyg, t ex en blogg, som sin kanal för social nätkommunikation. Men där det som skrivs har hög kvalitet och engagerar andra i just denna (ibland smala) kontext. Men med relativt låg Klout score som följd. Så ska man värdera detta så måste man ju ändå fördjupa sig i de enskilda kanaler som individen är aktiv i.

En person som skriver frekvent i många kanaler, inom ett område som fotboll, och som re-tweetas och får kedjor av kommentarer från likasinnade, kan få en hög Klout-poäng. Men det säger inte ett skvatt om hur skicklig denna person är på att skapa en strategi för sociala medier för ett företag eller ens hur han/hon är på att skriva om något annat än fotboll, om ens det.

- MEN dessutom så är det inte nödvändigtvis så att en person som förstår hur man kan använda sociala medier för en viss uppgift (ofta för företag/organisationer) och är skicklig på att skapa strategier och processer för det, själv behöver vara särskilt aktiv i att nyttja dessa medier för sin privata exponering eller interaktion med omvärlden. Lika lite som att en AD som skapar bra kommunikation i sin profession ska behöva föra fram kreativa alster i sin privata roll.

Detta tycker jag är det grundläggande problemet i denna Klout-hets.  Att de som missionerar om detta anser att det är viktigt för en individ i en kommersiell yrkesroll att denne ska leva som han/hon lär. Att det ska vara en passion där enbart kunskaper och egenskaper inte räcker för att nå bra resultat i sitt yrke. Visserligen finns en stark trend inom rekrytering där man mer och mer söker specialister för olika delområden. Där individen ska vara duktig och engagerad i sin pusselbit. Men att gå därifrån till att individen blint ska vilja vara, äta, leva det område som man ska arbeta med… det tror jag inte är en illusion som några företagsledningar har.

Detta leder ju också till bieffekten (vilket det finns belägg för) att vissa människor avsiktligt börjar ändra sitt beteende ENDAST för att driva upp (dvs på sätt och vis manipulera) sin poäng i den här typen av värderingssystem, som Klout. Vilket ju är helt befängt ställt mot de verkliga, positiva möjligheterna med sociala medier.

Och nu pratar vi bara om att eventuellt ta poäng inom det segment av arbetsmarknaden där uppgifterna främst handlar om marknadskommunikation (kommersiell eller icke-kommersiell). Vilket väl är det enda område som Klout-missionärerna känner till. För att bli gruppchef för aktuarier på ett försäkringsbolag kommer det dröja mycket länge innan headhunters värderar aspirantens förmåga att kommunicera engagerande till stora målgrupper i sociala medier…

Detta är ju självklart för det flesta. Men när man läser Klout-missionärerna får man en annan bild :)

Om man pratar om att använda ett verktyg som Klout för att mäta ett företags eller organisations agerande och räckvidd i sociala medier så är det en helt annan sak! Det är inte detta jag berör här.

Stockholm Social Media Club kör en lunch med diskussioner om Klout i morgon fredag den 28/10.
Therese Reuterswärd nämner lite om det också
Micke Kazarnowicz gör en bra utläggning om fenomenet
Jocke Jardenberg har en laidback uppfattning
Deeped analyserar det från ett företagsperspektiv vilket jag tycker är den konstruktiva infallsvinkeln.

Kommentarer

  1. Jag spår att Lunarstorms statuspoäng i framtiden kommer att betyda något, särskilt när man söker jobb. Då kommer de som kollar upp mig att först kolla om jag har status.

    • Haha ja exakt. Men allvarligt talat så är det inget konstigt att företag och rekryterare kollar ens profil på nätet, t ex Linkedin som bland andra saker har det syftet. Eller ens portfoliosajt eller vad det nu kan vara. Det jag vänder mig mot är att sätta en samlad siffra på hur man agerar i vissa förbestämda kanaler och att detta på något vis skulle säga något om min kompetens. 
      Och att detta synsätt förfelar de egentliga möjligheterna med sociala medier, som ju är att kommunicera med människor för kommunikationens skull inte för att ta poäng.

  2. Hej,

    tack för att du nämner lunchen imorgon!

    Det är tråkigt att det blivit som i USA där lön, bonusar och andra performance metrics är knutning till Klout, liksom folks förmåga att få jobb –  i synnerhet efter gårdagens PR-fiasko. Det blir nog en spännande lunch imorgon!

    • Ja den utveckling du nämner i USA är helt sjuk. Men man måste väl ändå konstatera att det begränsar sig till befattningar inom kommunikationsområdet. Vilket är galet nog iofs. Dels av skälen som jag skriver ovan, dels för det gårdagen visade, att trovärdigheten i själva mätmetoden kan ifrågasättas. Att då grunda lön på det!! :)

  3. Det jag är nyfiken på är vilka ”klout-missonärerna” är? Jag undrar på riktigt, för jag har ännu inte läst någon som säger att man ska följa Klout blint och slaviskt. Det är ett verktyg, ett trubbigt verktyg, och ett i mängden. Ska du bygga ett hus kommer du ingenvart med endast ett vattenpass, men ett vattenpass tillsammans med såg, hammare och spik kommer långt och blir bättre än enbart spik och hammare. Jag tycker att problematiseringen av Klout blir lidande här, för det är en polarisering åt ”bajs” eller ”guld” – och personligen är jag mer intresserad av gråzonerna än extremerna.

    • Tjena Micke. Till att börja med så ser jag värden med den här typen av mediamätningar när det gäller att spåra effekten av företags agerande i social medier. Om det finns en standard för viktningen (vilket var ett problem igår) så kan det vara bra för detta ändamål. Detta tycker jag är positivt och något som är intressant att följa utvecklingen av.

      Det jag definitivt tycker är ”bajs” är den utveckling för individer som Annika beskriver nedan. Där man vid anställning, lönesättning etc har Klout score som en variabel för att värdera individens förmåga. Det menar jag även i ett läge där man pratar om en tjänst som de facto handlar om t ex att arbeta med sociala medie-strategier.

      Dels tycker jag det av politiska skäl, att personen ska förväntas vara besjälad även privat av det som är dennes profession. Dels anser jag att det inte nödvändigtvis säger särskilt mycket om personens förmåga och kunskaper när han/hon ska agera ur företagsperspektiv heller. Då det är helt andra mål och avväganden som spelar in än om du själv kommunicerar (läs: profilerar dig själv i kanalerna). Och detta är inte en självklarhet att den frekvente sociala medie-nyttjaren greppar.

      • Så Klout-missionärerna är de som driver på denna utveckling, t ex i USA.

        • Jag köper din argumentation. Jag skulle aldrig acceptera (eller själv sätta) lön/bonus baserat på Klout. Eftersom jag inte läst några Kloutmissionärer eller sett några fall där folk får lön eller bonusar baserat på klout (@annikalidne:disqus kanske har länkar?) känns det lite som argumentation mot väderkvarnar. Min frustration kring debatten bottnar i just avsaknandet av motstånd från ”andra sidan” – och att jag då är mer intresserad av en gråzonsdebatt (när är det bra att använda, när inte, vilka är problemen med algoritmen) om det ändå inte finns någon stark motståndarsida som förespråkar Klout som Det Riktiga Värdet.

          • Jag förstår ditt påpekande om väderkvarnar om det inte finns någon motståndarsida. Då är ju detta att sparka in öppna dörrar. Nu händer ju detta med lön och rekrytering de facto. Jag har bl a pratat med vänner som är headhunters och exempel från USA finns ju. Och detta är i sig en konstig utveckling.

            Men min huvudpunkt är mer generell. Att man inte nödvändigtvis måste vara en privat utövare av något, sociala medier eller annat, för att vara duktig i en yrkesroll där man ska hantera området ur professionell synvinkel. En frekvent och välskrivande bloggare i egen sak, behöver inte vara bra på hur man integrerar bloggande (eller andra kanaler) för varumärkesbyggande som en del av en kommunikationsstrategi för en organisation. Då detta kräver andra kunskaper om marknadsföring, affärsmannaskap etc som bloggaren kanske aldrig konfronteras med och inte har erfarenhet av eller utbildning för.

            Men det känns som att detta har blommat upp just när det gäller kommunikationsområdet sociala medier. Man tänker ju inte så när man rekryterar konsulter inom sponsoring, action marketing eller varumärkespositionering. Vilket ju är naturligt men egentligen jämförbart. Individens agerande i sociala medier råkar vara spårbart och därför spårar man även om det är irrelevant.

            Men det är också för att det är ett relativt nytt område.

            Det var samma när internet kom. Då tog man in medarbetare som var ”kanalspecialister”. De kunde lite om nätet vilket de andra inte kunde. Men det visade sig snart att det var samma gamla grund som behövdes när man arbetar med kommunikation på nätet som i andra kanaler. Dvs grundläggande kommunikationsförståelse (ofta med akademisk grund), förståelse för kunder, analys etc. Då räckte det inte med att enbart förstå kanalen.

          • Jag köper att det vore tokigt om det hände i någon större skala. Än så länge har jag inte hört något och det blir lite hörsägen när någon säger ”jag känner folk som …”.

            Sen vet jag inte varför ”bloggare” används som term. Klout har inte ens RSS- eller bloggar med i sin mätning. Klout mäter också område (”topic”), och även om det också är yxigt så blir det ändå relevant. 

            Klout mäter ett visst mått och är som en mejsel. Utmärkt när du behöver skruva i skruvar, funkar i nödfall när du vill göra hål i något, och helt kasst när man vill måla en tavla.

            Jag tycker att det låter som du är osäker på hur Klout ska användas, och har hört att några använder det fel, och därför är negativ.

          • Ja bloggare är ett dåligt exempel just när det gäller Klout, det håller jag med om. Borde ha skrivit sociala medie-aktiva (nu rankar jag bloggar som ett socialt media och tycker att det borde värderas i Klout som det gör i PeerIndex om man nu ska bygga en komplett score).

            Det jag känner mig säker på är att Klout kommer vara ett bra instrument (när algoritmerna är stadiga) för att spåra kommersiella aktörerers impact i sociala medier (t ex mina kunders). Eller opinionsbildares (som har detta som en roll). Men återigen är jag negativ till att använda det som en variabel i rekrytering. Så jag är säker på vad jag tycker :)

          • Nu är jag med, och då är vi ju på samma sida. Rekrytering bör göras utifrån helt andra premisser än ”klout”

          • Ja det var ju det jag skrev om :) Och frågan om intressen som privatperson kontra yrkesroll. Klout som mätverktyg för professionell kommunikation borde jag återkomma till tror jag. Området är intressant.

Trackbacks

  1. [...] Vi debatterar vidare om KloutSkrivet av: Therese ReuterswärdEn post om Media och event, Sociala Medier, Tyckt och tänkt 31 oktober, 2011 Tags: klout ROI socialmediaFrågan i debatten på Social Media Lunchen i fredags handlade inte så mycket som jag misstänkte om huruvida vi vill behandla folk olika beroende på deras inflytande i samhället (det sker ju ständigt i de flesta branscher och i sociala sammanhang) Men vi behandlade frågan om huruvida Klout var ett rättvisande verktyg för att bedöma just inflytande på Internet. Simon Sundén hade grävt ordentligt i algoritmen och kunde svara exakt på hur Amplification och True Reach kalkyleras. Väl värt att lyssna på i början av sändningen! Jag pratade mer om hur företag borde använda Klout:Klicka på bilden så tas du till filmen på YouTubeDet största problem vi står inför med Klout är att det inte betyder något. För min verksamhet kan jag förmodligen hitta många fler inflytelserika varumärkesambassadörer i hotellrestaurangen eller i lojalitetsprogrammet. Och med inflytelserik menar jag människor som kan få folk att förstå varför vårt hotell är så mycket bättre än alla andra. Kan verkligen Justin Bieber eller Marissa Mayer göra det åt mig?Tommy Sollén berättade om hur VisitSwedens filialer i andra länder kontinuerligt mäts på Klout och andra sociala medie-index. Vet ni några fler som använder Klout för att spåra effekten av företages relationsskapande i social medier? Vore kul att höra mer om.Här är minin länksamling, massor av intressanta synvinklar på det här med inflytelserankning på Internet:techcrunch.com/2011/10/26/nobody-gives-a-damn-about-your-klout-score/www.hotelmarketingstrategies.com/klout-influence/socialfresh.com/klout-how-to/adage.com/article/digitalnext/marketing-las-vegas-palms-hotel-klout-scores/146189/www.adweek.com/news/advertising-branding/getting-your-klout-out-131629corp.klout.com/blog/2010/10/spotlight-on-klout-perks-virgin-america-campaign/jardenberg.se/b/klout-andrar-pa-algoritmerna-och-en-bra-diskussion-startar-igen/www.danrasmussen.se/klout-ar-inte-ett-bra-verktyg-for-att-mata-manniskors-kapacitet/ jQuery(document).ready(function($) { window.setTimeout('loadTwitter_4784()',1000);window.setTimeout('loadFBLike_4784()',1000);window.setTimeout('loadGoogle1_4784()',1000); });/**///LinkWithinCodeStart var linkwithin_site_id = 558931; var linkwithin_div_class = "linkwithin_hook"; //LinkWithinCodeEnd linkwithin_text='Du kanske också vill läsa:' /* [...]

Lämna en kommentar

*