Super bowl

Det var kanske en del svenskar som satt uppe och tittade på amerikansk football och finalen i NFL – Super bowl. Jag hade datorn vid sängen och orkade väl se ungefär halva matchen.

Det var lite kul att följa det men det är svårt att uppamma den passion som de som växer upp med sporten i USA känner. Där är ju football en av hörnstenarna i kulturen alla kategorier. Hela evenemanget omges av en komplett hysteri. Som alla OS-finaler samlade till en.

Personligen kan jag egentligen inte känna den entusiasmen för någon svensk lagsport. Hockey och fotboll till exempel kan vara kul att se någon match ibland, men med långt ifrån den inlevelse som många andra kan känna. Visst kan man se tekniska finesser och leva sig in i sekvenser. Och ta en öl och prata med kompisar. Och hålla på Hammarby för att man ska det när man är född där och bor på Söder.

Men jag tror att man måste ha ett riktigt favoritlag för att få den riktiga kicken. Som man har följt i ur och skur, ned i lägre divisioner och upp igen. Den vinstviljan känner jag alltid om jag själv utövar någon sport eller något spel. Då håller jag ju alltid på mig med total inlevelse.

Men det finns inget lag som jag känner en sådan samhörighet med.

Och det är möjligt att om man hade följt Pittsburgh Steelers under säsongen eller flera år hade man kännt en sann glädje i natt när de vann titeln för 6:e gången vilket är rekord. I något som flera som är insatta beskriver som en av de bästa finalerna i historien.

Lämna en kommentar

*