Nu har renoveringen av lägenheten pågått under ett par veckor. Två rum tömda åt gången gör att kaoset är totalt i de delar som man fortfarande kan befinna sig i. Idag vaknade jag av att golvläggare stod i det förutom sängen tömda sovrummet. Direkt från sömn till att flytta 100-kilossängen och därefter det mycket tyngre vinskåpet (i köket).

Man har börjat vänja sig vid att äta frukost på en pall mellan två skåp i vardagsrummet. Och samtidigt bjuda hantverkarna på fika. Det är lite som komediserien Murphy Brown som gick på 80-90-talet där en handyman i princip var inneboende och alltid hade något nytt projekt att jobba med i hennes lägenhet. Fast mycket stökigare och mer slit med att flytta saker mellan rummen.

Men det blir fint när det är klart i nästa vecka så det är värt lite besvär.